Historik

Vid middagstid den 1 juni 1676 kantrade, exploderade och sjönk regalskeppet Kronan under en drabbning mellan den svenska och den förenade dansk-holländska flottan

Ljudet kom rullade över vattnet, dånet av kanonsalvorna blandades med skriken, krutröken draperade skeppen i slöjor. Plötsligt kantrade det stora skeppet! Kort därefter skakades det av en kraftig explosion och himlen färgades blodröd. Skeppsvirke slungades som tändstickor genom luften, människor som lealösa dockor upp mot skyn. Kort därefter går Regalskeppet Kronan till botten!

Vid middagstid den 1 juni 1676 kantrade, exploderade och sjönk regalskeppet Kronan under en drabbning mellan den svenska och den förenade dansk-holländska flottan. Skeppet kantrade i den hårda sydvästvinden när man skulle vända mot fienden, sannolikt beroende på att man minskat för lite på seglen. Drabbningen skedde 6 km utanför byn Hulterstad på sydöstra Öland. Kronans undergång är en av de största fartygskatastroferna i svensk historia. Av den 850 man starka besättningen överlevde endast ett fyrtiotal. Sannolikt bidrog flera faktorer till Kronans undergång. Skeppets instabilitet, alltför stor segelyta i samband med vändningen, bristande samordning mellan eskadrarna, dåligt tränat manskap och rivaliteten mellan officerarna är viktiga faktorer i sammanhanget. Trots skeppets omvittnade instabilitet hade dock Kronan, till skillnad från regalskeppet Vasa seglat i flera år utan några större missöden. Det som slutligen kom att föra Kronan mot sin undergång var en rad felaktiga bedömningar, det vi modernt tal skulle kalla ”den mänskliga faktorn”.

Regalskeppet Kronan kölsträcktes den 27 oktober 1665 på Skeppsholmen i Stockholm och gick av stapeln den 31 juli 1668. P g a finansieringsproblem togs skeppet i tjänst först 1672. Kronan konstruerades av engelsmannen Francis Sheldon d.ä. och byggdes som ett tredäckat linjeskepp i det engelska manéret med tre hela kanondäck. Det engelska manéret skiljer sig från det holländska som tidigare dominerade och vilket bl a regalskeppet Vasa är byggt i, främst genom det rundare akterskeppet med mindre akterspegel, det större djupgåendet och en mer skarp, V-formad skrovprofil. När Kronan byggdes var hon ett av världens allra största fartyg. Enligt de uppgifter som finns till hands skall skeppets deplacement (vikt utan utrustning) endast ha överträffats av ett portugisiskt och två engelska skepp. Kronan var ämnad att föra 550 man sjöfolk och 300 knektar.

Kronans var 53 meter lång från akterstäv till förstäv (Vasa 47,5 m) och ca 13 meter bred (Vasa 11,7m). Djupgåendet är beräknat till 6,2 meter (Vasa 4,8m) och deplacement till ca 2.300 ton (Vasa 1.210 ton). Kronan hade tre master, fock-, stor- och mesanmast, räknat från för till akter. Avståndet från vattenytan till stormastens topp var närmare 60 meter. Bestyckningen uppgick sannolikt till 110-114 bronskanoner (Vasa 64) fördelade på skeppets tre hela batteridäck, backdäcket i fören samt skans- och hyttdäck i aktern. Tillsammans vägde kanonerna ca 185 ton (Vasa 72 ton). Antalet kanoner gör Kronan till det tyngst bestyckade fartyget vi känner från denna tid.

Målning av Kastellholmen Skeppsholmen 1700.

Det stormaktstida SverigeDet geografiska etablerandet av det svenska stormaktsväldet sker under loppet av 100 år. Utvecklingen kan generellt delas upp i tre skeden. 1561 knyts Baltikum till Sverige genom staden Revals införlivande. Under 1600-talets första hälft kom ytterligare delar av Baltikum och norra Tyskland att tillhöra Sverige. Slutfasen i stormaktsbyggandet sker under Karl X Gustavs regering då Skånelanden och Bohuslän blir svenskt.
Stormaktens fortlevnad hängde uteslutande på möjligheterna av extern finansiering utanför det egentliga Sverige. Svenskarnas ambitioner var att få herraväldet över Östersjön och göra innanhavet till ett mare clausum – ett stängt hav i vilket man kunde utöva kontroll. Den s k sjökanten, dvs Östersjöns omland skulle läggas under den svenska Kronan. Därmed skulle man kunna kontrollera den så inkomstbringande handeln i Östersjöområdet. För att nå målet krävdes en stark och slagkraftig flotta. Handelsvägarna gick vid denna tid till övervägande del över hav och andra vattenleder. Östersjön var således ett nödvändigt ”kitt” för att hålla den svenska stormakten samman. Efter den danska krigsförklaringen 1675 fick den svenska flottan till uppgift att söka upp och tillintetgöra den danska. Sjötåget 1675 blev ett fiasko för svensk del. Man nådde ingen stridskontakt med den danska flottan, vilket ledde till suspenderingen av riksamiralen greve Gustaf Otto Stenbock. Året därpå leds flottan av den t f riksamiralen, friherre Lorentz Creutz. Creutz hade trots avsaknad av erfarenhet från sjökrig utsetts att leda flottan. Efter en mindre skärmytsling i farvattnen mellan Bornholm och Rügen beger sig den svenska flottan norrut tätt följd av den danska som fått förstärkning av en holländsk eskader. I höjd med södra Öland gensköt fienden de nordgående svenskarna. Flottorna räknade sammanlagt ca 120 skepp med sammanlagt drygt 20 000 man ombord. Regalskeppet Svärdet, det näst största fartyget i den svenska flottan, avlossade under inledningen av slaget ett skott. Detta uppfattades på Kronan som en begäran om vändning mot fienden. Utan att besvara skottet vände Kronan mot vinden och fienden. Katastrofen var ett faktum 800 man ur den c a 850 man starka besättningen omkommer. Innan dagen var slut hade även amiralsskeppet Svärdet gått till botten med 600 man och 86 kanoner.

Befälsrummet i Kronanutställningen.

I augusti 1980 upptäckte Anders Franzén, känd för att ha hittat Vasa, och hans medarbetare Sten Ahlberg och Bengt Grisell regalskeppet Kronan på 26 meters djup 6 km utanför byn Hulterstad på sydöstra Öland. 

Innan upptäckten genomfördes omfattande arkivstudier och intervjuer för att precisera platsen. Upptäckten av Kronan gjordes från den 12 meter långa före detta lotsbåten Mare Balticum.

I sökarbetet användes avancerad teknik som undervattens-TV, metallsökare och så kallade side scanning-sonar, ett sidotittande ekolod. Med side scan sonar-utrustning kan man få en ”ljudbild” av botten. Uppstickande föremål registreras av ekolodet, som släpas efter fartyget. På en skrivare eller dataskärm framträder bilden av uppstickande föremål på botten. 

Anders Franzén.