Kanonerna

Dykare vid kronans kanoner.

Kanonerna

Redan ett decennium efter Kronans förlisning bärgades inte mindre än 60 av skeppets 110-114 bronskanoner. Arbetet genomfördes med hjälp av en dykarklocka. Arbetet skedde på initiativ av flottans chef generalamiralen Hans Wachtmeister som själv deltog i slaget där Kronan gick under. Sedan upptäckten 1980 har 44 kanoner bärgats. 11 har påträffats utanför vrakplatsen, de övriga inom skrovområdet. 40% av de bärgade kanonerna är s k troféer, dvs krigsbyten tagna från fienden, övriga svenska. Den äldsta kanonen som hittills påträffats är gjuten 1514, den yngsta 1661. Det lättaste stycket väger ca 300 kg, den tyngsta närmare 5 ton. På bilden bärgas en 30-pundig bronskanon i samarbete med kustbevakningen. Kanonen visade sig vara gjuten i Wien 1627 och är sannolikt ett krigsbyte från det trettioåriga kriget (1618-48).

[[bild bildnummer="2" galleri=""]]

Storleken på Kronans kanoner varierar mellan 3 och 36 pund. Pundtalet är relaterat till kulans vikt i skålpund, som vid den här tiden uppgick till ca 420 gram. Av stabilitetsskäl var de lättaste kanonerna placerade högst upp i skeppet, medan de extremt tunga kanonerna stod midskepps på det understa av de tre genomgående batteridäcken. Man kunde skjuta drygt 2 km med de största pjäserna. Eldhastigheten torde inte ha varit högre än 6-8 skott/timme, p g a den starka värmeutvecklingen i bronsgodset. För att sänka temperaturen i godset begöt man kanonerna med vatten och lade fuktade fårskinn på bakstycket. Det krävdes åtskilliga man för att hantera de större kanonerna. Det måste ha varit en mycket ogästvänlig miljö på kanondäcken p g a bullret och den kraftiga rök som dåtidens svartkrut utvecklade.

Regalskeppet Kronan 1981 - 2019
Kalmar läns museum

Vänligen välj språk!
Please choose language!
Bitte wählen Sie eine Sprache!

Utställningen om Regalskeppet Kronan finns på Kalmar läns museum

Vägbeskrivning